Historik
Fjärrvärmen gav stora miljöfördelar när den kom eftersom förbränningen av olja och kol försvann från de centrala delarna av Sveriges tätorter. Luften blev hälsosammare att andas och fasaderna renare. Förbränningen flyttades till anläggningar utanför centrum och senare kom rökgasreningen som minskade partikelutsläppen från förbränningen.
.
Teknikskifte
Sedan slutet av 1970-talet har utrustningen för energieffektivisering i byggnader genomgått ett teknikskifte. Den första oljekrisen 1973 bidrog till detta. Successivt har berg-/luftvärmepumpar, lågenergifönster, FTX-ventilation, frånluftsvärmepumpar, spillvattenvärmepumpar, smart värmereglering, luftmarkvärmeväxlare, m.m. blivit allt bättre och fått större spridning. Sedan 2000-talets början har solcellerna sjunkit kraftigt i pris och blivit tillgängliga för alla som vill.
Principen för passivhus lanserades under 1980-talet och genomgick vetenskaplig prövning. Metoderna har förbättrats och spridningen av kunskapen ökat. Idag behöver nya byggnader inte fjärrvärme. De kan byggas enligt passivhusprincipen och få lägre driftskostnader än om fjärrvärme används. Rätt räknat blir det billigare att bo i passivhus än i hus med fjärrvärme med klimatpåverkan.
Ovan passivhus i Västerås som är varma utan fjärrvärme – tack vare sin konstruktion. Ritade och utformade av arkitekt Hans Eek.
Befintliga byggnader kan ändras för minskade värmeförluster, värmeåtervinning och förses med egen energi enligt passivhusprincipen. Fjärrvärmen har därför tjänat ut sin roll – den är frånsprungen av teknikutvecklingen och klimatkrisen. Att utföra genomgripande energirenovering av befintliga byggnader är synnerligen lönsamt samt resurseffektivare och klimatsmartare än att köpa fjärrvärme.
.
Sjätte generationens fjärrvärme
För enstaka kulturbyggnader och andra centralt belägna byggnader som inte blir självförsörjande på värmeenergi efter energieffektivisering kan begränsad värmeenergi i form av spetsvärme bli ett lämpligt energitillskott. Den begränsade energimängden som behövs för spetsvärmen kan komma från solenergi som lagrats från sommar till vinter i sand- eller stenmjölslager längs ledningsnätet. Idrottsplatser, större parkeringar och parkytor kan användas för sådana underjordiska värmelager. I Norge används redan denna princip och i Sverige finns den för enskilda byggnader. Värmepumpar höjer vid behov temperaturen till rätt nivå. Utsläppsfri spetsvärme som cirkulerar i nya rör införda i de gamla fjärrvärmerören bör benämnas sjätte generationens fjärrvärme. Den saknar förbränningsprocess och klimatpåverkande utsläpp.
Sjätte generationens fjärrvärme har förhållandevis små rör. Liten area på rörens väggar och kraftig isolering ger låga värmeförluster. Byggnaderna som använder spetsvärme tar intermittent in spetsvärme till egen ackumulatortank i byggnaden. Spetsvärmen utgör primärenergi för byggnadens värmepumpar som behöver mindre el tack vare hög primärtemperatur. All värmeenergi utvinns ur spetsvärmen och returvattnet blir därför kallt. Vätgas förs fram i en mindre ledning intill spetsvärmerören och tankas intermittent in till mindre vätgastank i eller vid byggnaden. Vätgasen omvandlas med bränsleceller till el för värmepumpar, fastighetsel och hushållsel.
Sjätte generationens fjärrvärme har ett lågt, stabilt pris eftersom solens strålar är gratis och opåverkade av prisfluktuationer för biobränslen.
.
Resursskifte
De personer och företag som idag arbetar med fjärrvärmeanläggningar och fjärrvärmeteknik kan omdirigeras till att energieffektivisera befintlig bebyggelse. Deras kunskaper inom värmeteknologi, projektering och projektgenomförande kan nyttjas för att kraftigt minska bebyggelsens klimatpåverkan.
De kommunala och privata fjärrvärmeföretagen samt deras underleverantörer kan ändra sin affärsmodell till att leverera genomgripande energieffektivisering i byggnader för delvis eller helt energiautonom och utsläppsfri drift. Denna idé finns i principen för vita certifikat (skyldighet för energileverantörer att energieffektivisera hos sina kunder) som har prövats i olika länder och även diskuterats i Sverige. Ett sådant fjärrvärmeföretag behöver fler anställda än i befintlig verksamhet eftersom genomgripande energieffektivisering är synnerligen arbetsintensiv. När åtgärderna är genomförda behöver energiautonoma byggnader mer tillsyn än dagens byggnader.
Dagens fjärrvärmeanläggningar är helt eller delvis avskrivna och saknar eller har lågt ekonomiskt värde i räkenskaperna. Processen att bygga om våra befintliga byggnader till lågenergibyggnader utan utsläpp med hög komfort tar flera decennier och de centrala förbränningsanläggningarna kan naturligt fasas ut utan ekonomiska förluster och utan att personer blir sysslolösa.
Biomassan som idag eldas upp kan lämnas kvar i skogen för bättre näringsbalans i marken eller i vissa fall användas för materialtillverkning. Soporna som eldas kan kraftigt minskas genom effektivare förpackningar, biomaterial, materialåtervinning och återbruk. De fraktioner som möjligen inte kan återvinnas kan malas ner och förvandlas till byggmaterial, vilket redan sker i andra länder.
Sannolikt kommer fjärrvärmeföretagens vinster att kraftigt öka med en förändrad affärsmodell innefattande genomgripande energieffektivisering i befintlig bebyggelse och sjätte generationens fjärrvärme. Intäkterna från tjänsteförsäljning kommer att bli betydande medan kostnaderna för inköp av biobränslen försvinner och avskrivningar på och underhåll av anläggningarna successivt minskar. Finansieringen av utrustning och tjänster för energirenoveringen i bebyggelsen sker med hypotekskrediter som fastighetsägarna upptar.
Att kunskap och ansträngningar i samhället styrs om från en sektor till en annan sektor är inte nytt. Det är en del av en samhällelig förändringsprocess som redan har inträffat många gånger.
