Under 2008 publicerades en ofta citerad artikel om jordens klimat. Artikeln skrevs av en internationell forskargrupp under ledning av James Hansen vid NASA/Goddard Institute. Forskarna hade undersökt jordens historiska koldioxidnivåer genom att analysera is som varit inlåst i över 400 000 år.
Med olika analysmetoder fastställdes koldioxidhalten i isproverna och forskarna kunde visa vilka koldioxidnivåer i atmosfären som var kopplade till en viss havsnivå.
Diagrammet nedanvisar hur koldioxidhalten och metanhalten i atmosfären har samvarierat med den globala havsnivån.
Forskarna visade att vår civilisation på kort tid har ökat koldioxidhalten och drivit upp nivån över det historiska genomsnittet. Diagrammet visar att höga koldioxidnivåer har höjt havsnivån genom isavsmältning. Sambandet mellan koldioxidnivå och havsnivå gav möjlighet att identifiera den högsta tillåtna koldioxidhalten för säkert liv på jorden. Data från de senaste 425 000 åren gav slutsatsen att den högsta möjliga koldioxidhalten för säkert liv på jorden är 350 ppm.
En koldioxidhalt på 450 ppm eller högre under en längre tid, skulle leda till en isfri planet med kraftig höjning av havsvattennivån. Forskarna lyfte fram att det finns ”tipping points”, dvs tröskelnivåer som sätter igång följdeffekter. Olika ”tipping points” leder till självförstärkande ökningar av koldioxidnivån och gör processen ostoppbar.
Diagrammet nedan visar den globala koldioxidnivån enligt mätningar på vulkanen Mauna Loa, Hawaii. Mätningarna visar att koldioxidnivån sedan cirka 30 år överskrider den nivå som är förenlig med säker fortlevnad på jorden.
I mars 2024 var den globala koldioxidnivån cirka 425 ppm. FN-chefen Antonio Guterres har sedan 2021 upprepade gånger varnat för att nuvarande snabba ökning av koldioxidhalten i atmosfären är ohållbar. Parisavtalets mål att höja temperaturen med högst 1,5 grader blir allt mer osannolikt. Under 2023 visade EU:s mätningar att genomsnittstemperaturen översteg 1,5 grader. I juni 2024 uttryckte Guterres: ”We are playing Russian roulette with our planet.”. Till stöd för sin åsikt hade Guterres FN-rapporten Emission Gap Report som visar att de utsläppsminskningar som länder har förbundit sig att genomföra leder till en temperaturökning med 2,9 grader.
Forskarnas slutsats är att vi måste ändra livsstil och vårt konsumtionsmönster. Nuvarande varuproduktion, transportsystem och uppvärmningsprincip för byggnader är oförenliga med minskade utsläpp av koldioxid.
Vi behöver återta enorma mängder koldioxid från atmosfären vilket är möjligt med omfattande skogsplanteringar och s.k. rewilding. Kostnaden för att plantera ett hektar skog är relativt sett låg. Områden lämpliga för stora skogsplanteringar är Island, Australien, Nordafrika, Medelhavsregionen, Sibirien och Sydamerika. Allt fler forskare menar att alla förbränningsprocesser måste upphöra: fossila bränslen, biobränslen, sopor, mm. Det enda bränsle som kan förbrännas är grön vätgas.
Utsläppsfri el och solvärme är de energikällor vi kan använda. Den utsläppsfria elen kostar mindre än el från fossil förbränning och kärnkraft. Den onyttiga elanvändningen i samhället motsvarar i många länder 30 – 35 procent av den totala elanvändningen. Enstaka länder har börjat förbjuda onyttig elanvändning. Solvärmen överstiger bebyggelsen värmebehov många gånger och fungerar även på nordliga breddgraden genom årstidslagring av solvärme.
