Jordens medeltemperatur stiger gradvis jämfört med den förindustriella tiden före 1880. Nedanstående diagram visar medeltemperaturen som avvikelse från medeltemperaturen under referensperioden 1951 – 1950.
Den nuvarande uppvärmningen anses med mer än 95 procents sannolikhet vara resultatet av människans aktiviteter efter 1950 [1] . Temperaturökningen överstiger andra temperaturökningar under de senaste årtusenden.
År 2020 var temperaturen cirka 1 grad över referensperioden och den förväntas fortsätta stiga.
Nedanstående stapeldiagram visar årsmedeltemperaturen vid 35 svenska väderstationer under åren 1860 – 2020. Den svarta kurvan visar det tioåriga medelvärdet under perioden. SMHIs statistik visar att Sveriges temperatur stiger.
Temperaturhöjningen är ojämnt fördelad över jordklotet. Bilden nedan visar hur temperaturen har stigit betydligt mer på det norra halvklotet och kring Arktis. Temperaturhöjning vid Arktis påskyndar avsmältning av istäcket i polarområdet vilket får havet att sommartid absorbera mer solstrålning och bli varmare. Uppvärmningen av den euroasiatiska kontinenten leder till att permafrosten i Sibirien smälter vilket leder till stora utsläpp av metan och koldioxid.
Jordens klimat har varierat under historien. Under de senaste 650 000 åren har det funnit sju cykler av ökande och minskande istäcken. Den sista istiden slutade för 11 700 år sedan och markerar början på modern tid och den mänskliga civilisationen. Tidigare klimatförändringar tillskrivs små förändringar i jordens bana och instrålningen av solenergi.
Diagrammet ovan visar koldioxidhalten i jordens atmosfär de senaste 800 000 åren. Uppgifterna kommer från analyser av iskärnor från Grönland, Antartica och tropiska bergsglaciärer. Ökningen av koldioxid sammanfaller med tidigare klimatförändringar och styrker att det är koldioxiden som skapar en s k växthuseffekt som håller kvar värme i jordatmosfären [2]. Redan 1896 publicerade kemisten Svante Arrhenius för första gången teorin om att jordens klimat kommer att förändras av högre koldioxidhalt i atmosfären.
Charles Keeling etablerade 1958 en forskningsbas på berget Mauna Loa, Hawaii (3 000 m.ö.h.) för att mäta atmosfärens kemiska sammansättning. Redan 1960 kunde Keeling visa att det fanns en säsongsvariation för koldioxidhalten i atmosfären. På våren och försommaren var CO2-halten i atmosfären lägre eftersom växligheten på norra halvklotet absorberade CO2. På hösten steg CO2-halten eftersom växtligheten tog upp mindre. Grafen för mätningarna fick därmed ett sågtandat utseende.
År 1961 kunde Keeling även visa att atmosfärens koldioxidhalt successivt steg, vilket kom att benämnas Keelingkurvan. I report från 1965 varnade President Johnson’s vetenskapskommitté för att instängda växthusgasen kan komma att öka temperaturen på jorden.
Keelings observationer är de mest pålitliga för bedömningen av den långsiktiga trenden CO2-koncentrationen i atmosfären. Hans observationer visade en ökning från 315 ppm till 380 ppm från 1958 till 2005. Ökningen korrelerar nära ökningen av utsläpp från användningen av fossila bränslen.
Redan 1961 kunde Keeling visa att atmosfärens koldioxidhalt även successivt steg, vilket kom att benämnas Keelingkurvan. I report från 1965 varnade President Johnson’s vetenskapskommitté för att instängda växthusgasen kan komma att öka temperaturen på jorden.
Keelings observationer är de mest pålitliga i att bedöma den långsiktiga trenden CO2-koncentrationen i atmosfären. Hans observationer visade en ökning från 315 ppm till 380 ppm från 1958 till 2005. Ökningen korrelerar nära ökningen av utsläpp från användningen av fossila bränslen och Keeling varnade tidigt för stora miljöförändringar på grund av utsläppen.
Den stigande temperaturen ger en rad av allvarliga konsekvenser som i ökande utsträckning kommer att påverka mänsklighetens livsvillkor:
Havens volym expanderar när de blir varmare, vilket ger stigande havsnivåer. Samtidigt tillförs vatten från smältande glaciärer på Grönland, i Arktis, Antarktis och på kontinenternas inland (Alperna, Himalaya, mm).
Islossningen från Grönland ökade från 34 miljarder ton per år under 1992-2001 till 247 miljarder ton per år under 2012-2016. Antarktis förlorade 51 miljarder ton is per år under 1992-2001, vilket ökade 199 miljarder ton per år under 2012-2019. Årsförlusten ökade fyra gånger.
Sedan 1880 har havsnivån ökat med 21 – 24 centimeter. Under åren 2006 – 2015 steg havsnivån med 3,6 millimeter per år. Om nuvarande höga utsläppsnivå fortsätter, kommer havsnivån att om 80 år (2100) ha stigit med 2,5 meter över havsnivån år 2000 [3]. En stor del av jordens befolkning bor vid kuster: Nordamerika, Europa och Sydasien och många av dessa människor måste flytta till annan plats. På vissa platser kan barriärer byggas. Göteborgs innerstad måste skyddas med portar vid älvmynningen, en investering på minst tio miljarder kronor.
Temperaturhöjningen leder till torka vilket försvårar för matproduktionen i många regioner. I fattiga och tättbefolkade området kommer alternativ livsmedelsproduktion inte att finnas och människor kommer därför att tvingas flytta. Storskaliga folkomflyttningar under relativt korta tidsperioder kommer att leda till konflikter om odlingsbar mark.
Särskilt känsliga områden är Sydasiens och Afrikas inland som kommer att bli för varma för boende och matproduktion. Problemet märks redan i delar av Indien. I Europa kommer delar av Sydeuropa att få kraftigt förändrade odlingsförutsättningar.
Höga temperaturer kommer att göra landområden svåra att bebo eftersom människokroppen inte klarar höga temperaturer under en längre tid. Problemet är redan stort i Mellersta Östern och Afrika där svaga personer dör av värmestress. WHO beräknar att temperaturhöjningen i sig kommer att under 2030-50 årligen ge kring 250 000 fler dödsfall på grund av värmestress och ökad sjukdomsspridning.
Delar av jorden kommer att drabbas av allt kraftigare orkaner och stormar. I kustnära området kommer havet att tryckas mot kusterna och orsaka stora skador.
Huston
Bangladesh
FN:s organ for klimatfrågor IPCC [4] uppskattar att jordens medeltemperatur 2021 har ökat med cirka 1,2 grader jämfört med förindustriell temperatur. IPCC slår fast att det är mänsklig aktivitet som har orsakat temperaturhöjningen. Främst är det utsläpp av koldioxid från förbränningen av fossil olja och gas som hindrar solinstrålningen från att lämna jordatmosfären.
Om inget görs för att minska koldioxidutsläppen bedömer IPCC att medeltemperaturen kommer att stiga med minst 3 grader fram till 2100. För att undvika farliga konsekvenser för mänskligheten anser IPCC att temperaturhöjningen måste stanna vid högst 1,5 grader.
Regionalt kommer temperaturen att stiga betydligt mer, särskilt gäller detta temperaturen vid Arktis. På Svalbard har medeltemperaturen sedan 1971 ökat med 4 grader, vilket är fem gånger fortare än det globala genomsnittet. Vintertid är ökningen 7 grader.
Parisavtalet
Larmrapport 2021
[1] IPCC Fifth Assessment Report, Summary for Policymakers
B.D. Santer et.al., “A search for human influences on the thermal structure of the atmosphere,” Nature vol 382, 4 July 1996, 39-46
Gabriele C. Hegerl, “Detecting Greenhouse-Gas-Induced Climate Change with an Optimal Fingerprint Method,” Journal of Climate, v. 9, October 1996, 2281-2306
V. Ramaswamy et.al., “Anthropogenic and Natural Influences in the Evolution of Lower Stratospheric Cooling,” Science 311 (24 February 2006), 1138-1141
[2] År 1824 visade Joseph Fourier att en planet stor som jorden med vårt avstånd från solen borde vara kallare. Han föreslog att något i atmosfären fungerade som ett isolerande täcke. År 1856 visade Eunice Foote att koldioxid och vattenånga i jordens atmosfär hindrar infraröd värmestrålning för att lämna jordatmosfären.
Under 1896 publicerade Svante Arrehenius en banbrytande vetenskaplig artikel som förutspådde att höjningar av atmosfärens koldioxidhalt kommer att markant öka jordens yttemperatur genom en växthuseffekt.
[3] Leuliette, E. (2014). The budget of recent global sea level rise: 1995-2013. Published by the National Oceanic and Atmospheric Administration. Accessed November 18, 2019.
NOAA Center for Operational Oceanographic Products and Services. (n.d.) Sea level trends. [online: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/] Accessed November 18, 2019.
[4] International Panel on Climate Change (IPCC).
