Möjligheterna att minska energimängden som tillförs Sveriges bebyggelse är stora. I teorin kan bebyggelsen bli självförsörjande på energi och upp till 40 procent av den centralt genererade och distribuerade energin kan användas till annat, exempelvis till elektrifiering av transportsystemet.
Beprövade tekniker finns för att kraftigt sänkt energianvändningen i våra byggnader. Den återstående delen kan alstras i anslutning till byggnaden eller i mikronät där byggnader är sammankopplade så att byggnader med energiöverskott levererar till byggnader med underskott. Principen med mikronät innebär även att stadsdelar eller kvarter får egen energi, exempelvis i form av solenergianläggningar, små vindkraftsparker och lokala vattenkraftverk.
Det finns teknologier och metoder som endast finns som prototyper i enstaka byggnader. De behöver utvecklas och massproduceras för att kunna nyttjas i bebyggelsen. Priser för befintliga teknologier kommer vid ökad efterfrågan att sjunka och göra energieffektiviseringen allt mer lönsam.
| Åtgärd | Minskad energianvändning i förhållande till utgångsläget |
Minskning energiförlusterna: tätning av skal, återvinning, effektivare elanvändning, mm | 50 – 70 % |
| Värmepumpar | 30 – 40 % |
| Sol- och/eller vindenergi | 10 – 25 % |
.
I Sverige finns goda exempel i form av demonstrationsprojekt som påvisar möjligheterna med energieffektivisering. Men relativt sett har få byggnader djuprenoverats trots att åtgärdsprogrammen är lönsamma och ger stor klimatnytta. Det förekommer att genomförada projekt visar att de sista installerade åtgärderna är de mest lönsamma.
GRUNDIR har som grundkrav att alla rimliga och lönsamma åtgärder ska genomföras för att minska extern energitillförsel och byggnadens klimatpåverkan. Samtidigt behöver du som fastighetsägare inte känna till vilka de är, hur de ska genomföras, leta finansiering eller ta risk för framtida funktionsbrister.
